Ordlista trycksaksproduktion

a-format
A-formatet är den vanligaste formatstandarden för pappersformat i Europa. Grundformatet är A0 som har en yta på 1 kvm och måtten 841 mm x 1 189 mm.
Alla A-format (bredd x höjd):
A0 841 mm x 1189 mm
A1 594 mm x 841 mm
A2 420 mm x 594 mm
A3 297 mm x 420 mm
A4 210 mm x 297 mm
A5 148 mm x 210 mm
A6 105 mm x 148 mm
A7 74 mm x 105 mm

arkföljd
Lim- och textilhäftning kräver en utskjutning där arken kommer efter varandra, vilket kallas arkföljd.

arkoffset
Offsettryck där tryckpressen trycker på ark, till skillnad från rulloffset som trycker på rulle.

bestruket papper
Bestrykning görs i huvudsak för att förbättra papperets tryckegenskaper och bestrykning görs normalt med pigment i form av lera eller kalciumkarbonat.

blanks
Förtryckta ark, till exempel brevpapper, där man kan trycka till mer text eller bild i efterhand.

bleeding
Bleeding är när två färger blöder in i varandra, det vill sägas blandas, även kallat blödning. För att undvika detta gäller det att färgen torkar snabbt.

bulk
Beskriver hur volyminöst ett papper är. Mäts i kubikmeter/gram.

bunt
Innermarginalen i en bunden trycksak.

c-format
C-format, omfattar en serie pappersformat för kuvert och omslag i vilka A-formaten kan inneslutas.
Alla C-format (bredd x höjd):
C0 917 mm x 1297 mm
C1 648 mm x 917 mm
C2 458 mm x 648 mm
C3 324 mm x 458 mm
C4 229 mm x 324 mm
C5 162 mm x 229 mm
C6 114 mm x 162 mm
C7 81 mm x 114 mm

CMYK
Cyan, Magenta, Yellow (gult) Key-color (svart). Kulörsystem som används i till exempel fyrfärgstryck.

cromalin
Kemiskt förprovtryck från DuPont. Ordet användes ett tag nästan synonymt med alla typer av förprovtryck.

CTP
Computer to plate. Teknik för att tillverka tryckplåtar utan att använda film som ett mellansteg.

dekorfärg
Tryckfärger i speciella kulörer som inte kan framställas med fyrfärgstryck.
djupsvart När svart färg kompletteras av en eller flera av CMY-färgerna för att uppnå en ännu mörkare nyans.

dubbelsidigt papper
se liksidig bestrykning

dummy
Ett provexemplar av till exempel en utskjutning eller en färdig trycksak, oftast handgjord.

enkelsidigt papper
se ensidig bestrykning

ensidig bestrykning
Endast den ena sidan av pappret är bestruken, och de två sidorna kan därmed få olika egenskaper. Ett exempel på detta är vissa papper som används till vykort. Jfr liksidig bestrykning.

euroscale
Standard för definition av kulöregenskaper hos tryckfärger i Europa, jämförbar med den amerikanska standarden SWOP.

eurosize
Eurosize är beteckningen på ett format som ofta används i reklamsammanhang. Måtten är 118,5 x 175 cm. Exempel där det används är i reklamen i busskurer.

falska uppslag
Ett uppslag i en trycksak som inte består av ett och samma ark. Bilder som ligger över falska uppslag riskerar att se konstiga ut om inte passningen är väldigt god.

fiberriktning
Majoriteten av fibrerna i pappret går åt samma håll, vilket även är det håll papperet är producerat i. Detta kallas fiberriktning.

flexografi/flexotryck
Tryckmetod som används mycket inom förpackningstryck.

format
Anger storlek av en yta.

fyrfärgsseparation
Att konvertera en bild från RGB till CMYK. I denna process anpassas bilden även till aktuella tryckegenskaper.

fyrfärgstryck
Tryckning med de fyra grundkulörerna CMYK.

färg
Den fysiska formen av färg, exempelvis tryckfärg. Se även kulör.

färgstick
Fel i balansen mellan färgerna i tryck eller original. Upplevs som en generell felaktig färgton i bilden.

förprovtryck
Ett prov på hur den färdiga trycksaken kommer att se ut.

GCR
Gray Component Replacement. Separationsmetod som används för att minska den totala färgmängden men bevara bildernas utseende.

glättat papper
Papper som har behandlats för att få en glansig yta.

gråbalans
När en viss blandning av CMY ger en neutralt grå ton. Dessa blandningar används ofta som referensvärden för att undvika färgstick.

ICC
International Color Consortium, organisation som arbetar för standardisering av hur man arbetar med kulörhantering

ICC-profil
En standard för att beskriva kulörhanteringen för en enskild enhet, till exempel en skärm, skrivare eller tryckpress.

ISO Coated/ISO Uncoated
Standardiserade ICC-profiler. Underlättar när flera tryckerier eller utskriftsenheter är inblandade. Istället för att låta förutsättningarna för en av ut-enheterna styra de andra använder man sig av en neutral standardiserad profil.

kartong
Styv pappersprodukt vars ytvikt överstiger 170 gram per kvadratmeter.

liksidig bestrykning
Den vanligaste varianten av bestrykning, där båda sidorna på pappret bestyks på samma sätt. Jfr ensidig bestrykning.

moiré
Ett rasterfenomen som ger störande mönster i bilder och tonplattor. Motsvarande fenomen finns även på bildskärmar och TV, till exempel på vissa mönstrade klädesplagg.

obestruket papper
Papper utan bestrykning.

offset-tryck
Vanligtvis avses litografisk offset, där de tryckande ytorna avskiljs från icke tryckande med hjälp av kemiska egenskaper. Tryckformen (plåten) färgas in av en färgcylinder och sätter av (därav offset) tryckfärgen på en gummicylinder. Denna överför färgen/trycket till pappret.

omkast
En typ av utskjutning för dubbelsidigt tryck.

oseparerad (bild)
En oseparerad bild har inte anpassats för någon tryckmetod. Se även fyrfärgsseparation.

passmärke
Märke som används vid tryckning för att kontrollera att de fyra färgerna trycks på exakt avsett ställe.

passning
Passning är när alla tryckfärger ligger exakt rätt i förhållande till varandra.

PMS-färg
se dekorfärg

preflight
Att gå igenom, kontrollera och justera dokument och dess länkar och beståndsdelar inför tryckning.

pressprovtryck
Provtryckning som görs på rätt papperskvalitet och i samma tryckpress som där slutproduktionen ska produceras. Kostsamt i offset, vanligare för digitaltryck

prima
Den sida av tryckarket som trycks först.

provtryck
se pressprovtryck

provupplaga
En liten upplaga av en trycksak som trycks i förväg.

raster
Används för att simulera gråtoner i tryck, vanligen i form av punkter i olika storlek.

RGB
Färgsystem som används i bildskärmar och skannrar. Står för primärfärgerna som ingår, Red, Green och Blue.

RIP
Raster Image Processor. Mjukvara som utför beräkningarna som behövs för att omvandla digitala filer till rasterpunkter som sedan kan överföras till film/tryckplåt eller tryckas digitalt.

rulloffset
Offsettryck där tryckpressen trycker på rullmatat papper, till skillnad från arkoffset som trycker på skurna ark.

screentryck
Tryckmetod som ofta används för stora format, t ex stortavlor, och hårda tryckbärare, t ex muggar. Tryckformen består av en väv som släpper igenom färg. De icke tryckande ytorna täcks så att färg inte kan släppas igenom.

sekunda
Tryckarkets baksida. Jfr prima.

skärmärke
Märken som anger var tryckarket ska skäras efter tryckning.

stansning
Efterbehandlingsmetod där man stansar trycksaker till en annan form än rektangulär.

SWOP
Amerikansk standard för definition av tryckfärger, jfr Euroscale.

tabloidformat
vanligt tidningsformat, främst för kvällstidningar, men har blivit vanligt även för dagstidningar. Tabloid är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm med en tryckyta på 252 mm + 10 mm bunt x 360 mm, d v s ungefär A3.

utfall
Objekt på en sida som går ända ut i kanten ska sticka ut ca 3mm. Anledningen är att undvika att arken flyttar sig vid renskärningen, vilket skulle ge en tunn vit kant om utfall saknas.

UV-lackning
UV-lack är ett tunt lager lack som läggs ovanpå den tryckta ytan för att dels skydda och dels ge en mycket blank yta. UV-lack kan läggas över hela den tryckta ytan, eller bara över valda delar – så kallad partiell UV-lack.

wellpapp
Wellpapp (uttalas "vellpapp"; av tyskans Welle, våg), vågig papp med på båda sidor pålimmat papper. Används för att göra lådor, eller som annat förpackningsmaterial då det har en viss stötdämpande funktion.

xerografi
En process som utnyttjar att fotokonduktorers elektriska laddning kan påverkas med ljus. Används i kopiatorer och laserskrivare.

ytvikt
Benämning för att ange pappersvikt, mäts i gram/kvm.